Regeringen har i budgetpropositionen valt att för 2023 gå tillbaka till de bidragsnivåer barn- och ungdomsorganisationer hade innan pandemin. Det tycker vi är helt obegripligt och det ger en tydlig signal att vår verksamhet inte är lika viktig som resten av civilsamhället. För oss känns det som en spark i magen att regeringen pratar om ett miljardregn till civilsamhället, samtidigt
som de drar in på stödet till ungdomsrörelsen.
2019 delades 212 miljoner ut till 110 barn- och ungdomsorganisationer och under pandemin har statsbidraget temporärt förstärkts med 50 miljoner till och med 2022, vilket 2023 försvinner. Bidraget kommer alltså att sjunka, då det inte räknats upp med inflationen. Nu vill regeringen alltså att man åter drar ner anslaget till orimligt låga nivåer, på svältgränsen för oss
ungdomsorganisationer. Samtidigt vill man lägga mer pengar på att administrera och kontrollera ungdomsrörelsen genom att öka anslaget till MUCF som myndighet. Ett utökat stöd är något
som vi länge arbetat för så när det ökade anslaget kom var det oerhört efterlängtat och välbehövligt. Antalet organisationer som söker bidrag från MUCF fortsätter att öka nu när fler unga organiserar sig vilket gör att ännu fler ska dela på de medel regeringen anslår.
Effekterna av pandemin kommer att finnas kvar länge och vi vet ännu inte hur stor påverkan de egentligen kommer att ha på ungdomar. Det vi vet är att unga mår sämre idag än tidigare,
brinner för att organisera sig och att vår verksamhet är viktig och spelar en stor roll i samhället. Det är inte tid att genomföra besparingar på unga nu.
Under flera år har politiker, statsråd och minister efter minister uttryckt att de vill öka statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer, men när det väl gäller så har de visat hur lågt ungas organisering och engagemang står på agendan. Inte minst har demokratiminister Amanda Lind varit en stark röst för att förbättra barn och ungas förutsättningar och möjligheter till att delta i demokratin, men nu när det väl kommer till saken prioriterar regeringen kortsiktiga satsningar och myndighetens byråkrati framför en välmående ungdomsrörelse.
Sedan pandemins början har regeringen stöttat civilsamhället och idrottsrörelsen. Exempelvis har idrottsrörelsen upprepade gånger fått anslag, utöver de extra stöden som de har fått under pandemin, totalt 400 miljoner och lättnader så som borttagandet av stämpelskatten. Kultursektorn har fått stöd och bidrag motsvarande 940 miljoner kronor. Dessa satsningar har stärkt den hårt ansatta kultur- och idrottsrörelsen, men något som har glömts bort för ungdomsrörelsen.
Som minst kräver vi att regeringen permanentar de 50 miljoner som ungdomsrörelsen fått extra under pandemin, men vi ser att bidraget till ungdomsrörelsen behöver öka avsevärt mycket mer än så. Vi vet att effekterna av det utökade stödet till ungdomsrörelsen har en stor betydelse för unga och vår verksamhet. Att dra undan mattan för oss är att tydligt ta ställning mot ungas engagemang, inflytande och välmående.
Debattörer
RUM är en ideell organisation för alla barn och unga som spelar ett instrument, sjunger, dansar eller spelar teater. Förbundet är med sina dryga 350 lokalföreningar och drygt 30 000 medlemmar över landet en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Verksamheten består till exempel av kurser, konserter, workshoppar och festivaler. RUM organiserar även spetsutbildningarna RUM:s Blåslandslag och RUM:s Stråklandslag